Vad är psykodynamisk terapi (PDT)?
Psykodynamisk terapi (PDT) är ett samlingsnamn för ett stort antal olika terapiformer som är grundade i psykoanalytisk teori. Kanske känner du till Sigmund Freud, den österrikiska neurologen som på tidigt 1900-tal började intressera sig för samtalsbehandling (psykoterapi) för psykiska besvär och som utvecklade psykoanalysen? Grundidén är att vi alla har ett omedvetet inre liv som utvecklas med grund i tidiga livsupplevelser under uppväxten och genom viktiga relationer som den till föräldrar eller vårdnadshavare. Det inre livet är så kallat dynamiskt, föränderligt, och kan vara i mer eller mindre balans. Man tänker sig att omedvetna försvar mot obehagliga känslor och inre konflikter kan leda till olika typer av psykisk ohälsa.
I en psykodynamisk behandling ligger ett stort fokus på tidigare livserfarenheter, känslolivet och nära relationer. Syftet är att du ska utveckla en djupare självkännedom och utforska orsakerna till dina problem. Behandlaren ger inte råd och anvisningar, utan terapiprocessen styrs mer av ett gemensamt utforskande. En psykodynamisk terapi pågår vanligtvis under längre tid än en KBT-behandling. Ofta definieras en psykodynamisk korttidsterapi som en behandling under 40 sessioner och en långtidsbehandling kan pågå i många år.
Så fungerar psykodynamisk terapi
Ibland mår vi dåligt eftersom vi inte vill kännas vid vissa känslor, tankar och upplevelser. Vi sopar dem under mattan eller tränger undan dem, men ofta lyckas bara strategin tillfälligt — istället kan symptom uppstå på andra håll i livet. I en psykodynamisk behandling ligger ofta ett stort fokus på självreflektion och terapeuten hjälper dig att få syn på sådana, så kallade omedvetna konflikter. Genom den psykodynamiska terapiprocessen får du en ökad förståelse för dina känslor, tankar och beteenden och kan på så vis bli bättre rustad att hantera dina problem på ett medvetet och konstruktivt sätt.
I PDT lägger man som sagt även stor vikt vid mänskliga relationer, särskilt de tidiga relationerna till föräldrar och andra viktiga personer under uppväxten, och anser att mycket av det inre livet formas under de första levnadsåren. Du är själv med och bestämmer vad terapin ska handla om, och vill du inte prata om din barndom så behöver du inte – men många börjar ofta spontant att berätta om sina uppväxtår för att de känner ett behov av det. Det kan ofta kännas skönt att sätta ord på varför man är som man är och hur olika problem växt fram beroende på olika teman under uppväxten. Att sätta ord på känslor som man kanske aldrig har delat med någon kan ha en läkande effekt.
Även om det ofta är ett viktigt mål att lindra lidandet när man påbörjar en terapeutisk behandling, är symtomlindring inte målet som eftersträvas i PDT, utan just ökad självinsikt och förståelse.
Vem kan bli hjälpt av PDT?
Om du upplever att dina psykiska besvär påverkar vardagen negativt, och har uteslutit fysiska sjukdomsorsaker, kan det vara bra att söka hjälp hos en psykolog som bedriver psykoterapi. Vilken form som passar dig bäst beror till stor del på dina personliga preferenser. Om du vill prova en terapiform med fokus på utforskning och lägre grad av styrande från terapeutens sida kan PDT vara ett bra alternativ för dig. Om det känns viktigt att få prata om din uppväxt och hur den påverkat dig, om känslolivet eller relationer kan PDT också vara ett lämpligt val.
PDT har visat sig vara effektivt vid behandling av depression, vissa ångesttillstånd, ätstörningar, personlighetsstörningar samt vissa smärtsyndrom. Dock är det viktigt att poängtera att Socialstyrelsen rekommenderar KBT som behandlingsmetod över PDT vid behandling av de vanligaste psykiska besvären så som depression och ångestsyndrom.
Vem får utöva PDT?
För att bedriva PDT måste behandlaren ha en examen inom ett människovårdande yrke, till exempel psykolog, läkare eller socionom. I psykologers grundutbildning ingår ofta PDT, men inte på alla universitet. Om behandlaren inte är en psykolog med grundutbildning i PDT utan tillhör någon av de andra yrkesgrupperna behöver man läsa till en psykoterapeututbildning med inriktning PDT som pågår under tre år på halvfart. I en sådan utbildning jobbar man med klienter under handledning av en erfaren PDT-terapeut.
Psykodynamisk korttidsterapi
De senaste decennierna har flera nya sorters psykodynamiska behandlingsformer vuxit fram. Flera av dem har ett komprimerat terapiförlopp med syftet att samma resultat ska kunna uppnås på betydligt kortare tid än vid långtidsbehandlingarna. En populär variant som har gott vetenskapligt stöd kallas för intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP). I ISTDP är terapeuten mer aktiv än i traditionell psykodynamisk behandling, och utmanar patientens psykiska försvar för att bli medveten om inre konflikter och omedvetna känslor. När försvaren sedan är raserade och patienten lyckas sätta ord på de begravda känslorna används ofta patientens anknytningshistoria (kvaliteten på viktiga relationer under uppväxten) för att skapa förståelse för hur problemen växt fram.
Fördelen med ISTDP är att metoden förefaller vara ett både tids- och kostnadseffektivt sätt att nå behandlingsresultat även vid svåra känslomässiga besvär. Men intensiteten i behandlingen innebär också att terapin kan bli en tuff resa för patienten, som på kort tid får konfronteras med känslor som kanske hållits tillbaka i åratal. De potentiella vinsterna kan dock vara stora. ISTDP har i flertalet studier visat sig vara effektivt vid behandling av olika typer av psykiska besvär.
Källhänvisning
[1] Fonagy, Peter. The effectiveness of psychodynamic psychoterapies: An update. World Psychiatry, 2015:14(2), 137–150.[2] https://www.psychiatry.org/patients-families/somatic-symptom-disorder/what-is-somatic-symptom-disorder[3] Fonagy, 2015.[4] Ibid.[5] http://www.psykoterapicentrum.se/psykoterapi/ompsykoterapeuter.htm[6] http://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/fullarticle/482102[7] http://www.istdp.com/about[8] http://istdp.co.uk/about-istdp/