Vad är schizofreni?
Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som påverkar hur en person tänker, känner och uppfattar verkligheten. Människor med schizofreni kan exempelvis uppleva hallucinationer, vanföreställningar och brist på samordning mellan tankar och känslor. Sjukdomen påverkar en persons allmänna förmåga att fungera i vardagen, men de exakta psykossymtomen kan variera kraftigt mellan olika personer.
Symtom vid schizofreni
Symptomen på schizofreni kan variera från person till person. Vanliga symtom inkluderar:
Hallucinationer: Upplevelser av saker som inte finns där, såsom hörsel- eller synhallucinationer.
Vanföreställningar: Felaktiga övertygelser som inte är baserade på verkligheten, till exempel att man tror att man är förföljd av någon eller att man har övernaturliga krafter.
Desorganiserat tänkande: Svårigheter att hålla ordning på tankar eller att uttrycka sig tydligt.
Avtrubbade känslor: Minskat uttryck för känslor eller brist på motivation.
Social tillbakadragenhet: Svårigheter att interagera med andra människor och delta i sociala aktiviteter.
Positiva och negativa schizofrena symptom
Symtom vid schizofreni brukar delas in i positiva och negativa symtom.
Positiva symptom beskriver symtom som tillkommit och som är avvikande. Exempel på positiva symtom är hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat tänkande och brist på impulskontroll.
Negativa symtom beskriver en förlust av funktion eller förmågor, exempelvis avtrubbade känslor, social isolering, bristande motivation eller minskat tal.
Skillnader mellan psykos och schizofreni
En psykos innebär att man uppfattar verkligheten på ett mycket avvikande sätt, genom vanföreställningar eller hallucinationer. Schizofreni är en psykossjukdom, där återkommande psykoser är en del av sjukdomsbilden.
Skillnaden mellan schizofreni och psykos är att schizofreni är ett långvarigt och komplext sjukdomstillstånd, medan en psykos är en tillfällig kontaktförlust med verkligheten som kan uppstå på grund av olika omskakande omständigheter (till exempel ärftlighet, trauman, stress eller substansbruk).
För att få diagnosen schizofreni behöver du ha upplevt psykotiska symtom under minst sex månader samt uppfylla kriterier för andra symtom i diagnosbeskrivningen.
Behandling av schizofreni
Behandlingen av schizofreni involverar vanligtvis en kombination av medicinering, psykoterapi och stödjande åtgärder.
Läkemedelsbehandling
Antipsykotiska läkemedel är centrala i behandlingen av schizofreni och hjälper till att minska symtomen, såsom hallucinationer, vanföreställningar och desorganiserat tänkande. Det är viktigt att övervaka eventuella biverkningar och justera medicindosen vid behov.
Psykoterapi
Psykosociala behandlingar inkluderar olika former av terapi och stöd för att hjälpa personen att hantera sina symtom och förbättra sin funktion i vardagen. Exempel på psykosociala behandlingar inkluderar kognitiv beteendeterapi (KBT), familjeterapi, stödjande terapi och färdighetsträning för att hjälpa personen att utveckla vardagsfärdigheter. Det är viktigt att den som får diagnosen går till en psykolog som är särskilt kunnig inom schizofreni. Vi kan inte behandla schizofreni på Mindler, då schizofreni är ett sjukdomstillstånd som behandlas på specialistvårdsnivå.
Socialt stöd
Människor med schizofreni kan behöva stöd för att hantera vardagliga aktiviteter såsom arbete, skola, boende och social interaktion. Stödgrupper, rehabiliteringstjänster och samhällsresurser kan vara till stor hjälp för att underlätta återhämtning.
Orsaker till schizofreni
Orsakerna till schizofreni är komplexa och involverar troligtvis en kombination av genetiska neurobiologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Nedan listas ett par faktorer som kan bidra till utvecklandet av sjukdomen:
Genetik: Det finns en ärftlig komponent i schizofreni, vilket innebär att personer med en nära släkting som lider av schizofreni löper en ökad risk att själva utveckla sjukdomen.
Neurobiologiska faktorer: Förändringar i hjärnans struktur och funktion har kopplats till schizofreni. Obalanser i signalsubstanser såsom dopamin, serotonin och glutamat i hjärnan kan spela en roll i utvecklingen av sjukdomen.
Påverkan under graviditeten: Exponering för infektioner, undernäring, svår stress eller andra komplikationer under graviditeten eller vid födseln kan öka risken för att utveckla schizofreni senare i livet. Det finns även en teori som föreslår att schizofreni kan vara en följd av avvikelser i hjärnans utveckling under fosterstadiet eller under barndomen.
Miljöfaktorer: Livsstilsfaktorer och miljöfaktorer såsom stress, missbruk av droger eller alkohol, trauma och oönskade livshändelser kan öka risken för att utveckla schizofreni hos personer med genetisk sårbarhet.
Det är viktigt att komma ihåg att schizofreni är en komplex sjukdom och att ingen enskild faktor kan förklara dess uppkomst. Forskningen pågår fortfarande för att förstå de underliggande mekanismerna och identifiera effektiva behandlingar och förebyggande åtgärder.
Kan barn drabbas av schizofreni?
Ja, även om schizofreni är relativt ovanligt hos barn, kan det förekomma. Schizofreni är vanligare bland tonåringar och unga vuxna, men det kan också uppstå hos barn i åldrarna 7-13 år eller ännu tidigare, även om det är ovanligt. I allmänhet är schizofreni mer sällsynt hos barn än hos tonåringar och vuxna.
Symtomen på schizofreni hos barn kan vara liknande dem hos vuxna, inklusive hallucinationer, vanföreställningar, desorganiserat beteende och svårigheter med tankeprocessen. Eftersom schizofreni är en progressiv sjukdom kan tidiga tecken hos barn vara subtila och förväxlas med andra psykiska eller utvecklingsrelaterade störningar.
Om ett barn visar tecken på psykotiska symtom eller beteendeförändringar är det viktigt att de får professionell utvärdering och behandling av kvalificerad vårdpersonal. Tidig intervention kan hjälpa till att minska svårighetsgraden av symtomen och förbättra barnets prognos på lång sikt. Det är också viktigt att komma ihåg att andra psykiska störningar och medicinska tillstånd kan presentera symtom som liknar schizofreni hos barn, så en noggrann utvärdering är avgörande för att fastställa en korrekt diagnos och planera lämplig behandling.
Finns det test som visar om man har schizofreni?
Schizofreni är en komplex diagnos som kräver en lång psykiatrisk utredning för att ställas. Det finns tester på nätet som är utformade för att fånga upp tidiga tecken på schizofreni, men det är bäst att i första hand kontakta en vårdgivare om du är orolig.